пятница, 9 ноября 2012 г.

Strength of the Swedish infantry in Livland in 1656


The source is an article by Magnus Laidre (see it in Russian): Лайдре М. Количество и состав шведской пехоты в Лифляндии в 1655-1661 гг. // Скандинавский сборник. Таллинн, 1986. Т. XXX. С. 27 – 39.

Jan
Feb
Mar
Apr
May
June
July
Aug
Sept
Oct
Nov
Dec
Riga
2838
3044
2640
2694
3656
3348
3308
3335
2869
4274
4231
3549
Birzen
167
169
65
?
?
377
374
365
341
291
180
171
Kokenhusen
?
?
179
?
?
?
?
?
?
?
?
?
Duneburg
258
124
?
?
?
?
?
?
?
?
?
?
Dorpat
472
452
566
550
444
451
448
408
405
326
-**
-
Marienburg
77
77
76
76
76
76
76
76
74
74
?
?
Vastseliina
42
41
41
41
41
40
40
40
-**
-
-
-
Pernau
73
?
163
162
140
97
217
142
301
217
213
139
Kobron
?
?
?
?
?
?
139
139
135
?
?
?
Kirchholm
?
?
?
154
?
?
142
142
142
140
140
158
Unknown place*
1285
1299
1305
1209
1320
1186
1170
1136
1130
1087
1056
1312
TOTAL
4948
5149
5036
4886
5677
5575
5914
5783
5397
6409
5820
5309
* - in most cases it means that troops were in the field army
** - the place was lost to Russians


The article's summary in Finish:
SVENSKT INFANTERI I LIVLAND 1655—1661
M. LAIDRE

Resume
I den svenska stormaktens uppkomst spelade armen en viktig roll. Problem forbundna med armen liar intresserat ocksa. artikelforfattaren, I artikeln behand-las infanteriels roll i forsvarssystemet i en av Sveriges provinser — Livland — under aren 1655—1661, dvs under dct svensk-polska och det svensk-ryska kriget.
Syftet med studiet ar att kartlagga strukturen och storleksforandringarna i de svenska infanteriforband som under ifragavarande period lag i Livland. Krigshandelserna i Livland berors endast i den man som det liar varit nodvan-digt for att skapa en brcdarc bakgrund for behandlingen av infanteriets roll.
Artikeln bygger i huvudsak pa material Fran Livlands Generalguvernors kansli som forvaras i Estniska SSR:s Historiska Centralarkiv. Den (ramsta kalian som anvants av artikelforfattaren ar monsterrullor.
Truppkontingenten som lag i Livland bestod till storre delen av garnisons-trupper. Eftersom det i huvudsak var infanteri som anvandes t garnisonstjanst, s& var infanteriet ocksa det viktigaste truppslaget i den svenska kontingenten i Livland. Falttrupper anvandes enbart vid akut hot utifran eller i krigstid. varvid man intc drog nagon skarp grans mellan de tva. kategorierna som vid behov komplcttcrade varandra.
Antalet svenska infanterister i Livland var stiirst i oktober 1656, dvs vid den tidpunkt da. haftiga strider orn Riga utkampades. Riga var likaledes den fastning vars garnison var stiirst i de svenska Ostersjoprovinserna. Ofta var mer an halften av alia svenska infanterister i Livland koneentrerade till Riga. Nast viktigast bland de svenska fastningarna var Dorpat. Efter Dorpats fall intogs dess plats av Dunamiinde.
Ett hart slag for de svenska styrkorna blev pestepidemin som harjade i alia Ostersjoprovinser ar 1657. I november samma ar sjonk antalet infanterister till 1761 man. I medelta! faims under ifragavarande period i Livland 2500—3500 svenska infanterister, varvid storre delen av svenska infanterister som lag i Livland kring rnitten av 1600-talet var rnusketererare och pikinerare.


Комментариев нет:

Отправить комментарий